1848-94   Related Paintings of Pierre Auguste Renoir :. | The Two Sisters | Bath in the Seine River | Italian woman witb Iambourine | On the Terrasse | Self-Portrait |
Related Artists:
Pieter de Hooch
1629-1684 Dutch Pieter de Hooch Galleries De Hooch was born in Rotterdam to Hendrick Hendricksz de Hooch, a bricklayer, and Annetge Pieters, a midwife. He was the eldest of five children and outlived all of his siblings. He studied art in Haarlem under the landscape painter, Nicolaes Berchem. Beginning in 1650, he worked as a painter and servant for a linen-merchant and art collector named Justus de la Grange. His service for the merchant required him to accompany him on his travels to The Hague, Leiden, and Delft, to which he eventually moved. It is likely that de Hooch handed over most of his works to la Grange during this period in exchange for board and other benefits, as this was a common commercial arrangement for painters at the time, and a later inventory recorded that la Grange possessed eleven of his paintings. De Hooch was married in Delft in 1654 to Jannetje van der Burch, by whom he fathered seven children. While in Delft, de Hooch is also believed to have learned from the painters Carel Fabritius and Nicolaes Maes, who were both early members of the Delft School. He became a member of the painters' guild of Saint Luke in 1655, and had moved to Amsterdam by 1661. The early work of de Hooch, like most young painters of his time, was mostly composed of scenes of soldiers in stables and taverns, though he used these to develop great skill in light, color, and perspective rather than to explore an interest in the subject matter. After beginning his family in the mid-1650s, he switched his focus to domestic scenes and family portraits. His work showed astute observation of the mundane details of everyday life while also functioning as well-ordered morality tales. These paintings often exhibited a sophisticated and delicate treatment of light similar to those of Vermeer, who lived in Delft at the same time as de Hooch. 19th century art historians had assumed that Vermeer had been influenced by de Hooch's work, but the opposite is now believed.
Jean-Germain Drouais
1763-1788 French Jean Germain Drouais Locations Son of Francois-Hubert Drouais. He trained first with his father and in 1778 enrolled at the Academie Royale, becoming a pupil of Nicolas-Guy Brenet. Around 1781 he entered Jacques-Louis David studio as one of his first pupils. The following year, though not officially entered for the competition, he painted that year Prix de Rome subject, the Return of the Prodigal Son (Paris, St Roch), presumably as a trial for his own edification. The picture has a friezelike composition and reveals both the influence of Jean-Francois Peyron and David as well as debts to Poussin and Italian 17th-century sources. In 1783 Drouais reached the Prix de Rome final with the Resurrection of the Son of the Widow of Nain (Le Mans, Mus. Tesse) but was eliminated from the competition in extraordinary circumstances: impatient to know his master opinion, Drouais cut a section off the canvas and smuggled it out of the competition rooms. David acknowledged it to be the best thing his favourite pupil had yet done, but by his hasty action Drouais had disqualified himself. However, the following year he won the prize, and great acclaim, with the Woman of Canaan at the Feet of Christ (Paris, Louvre), an extremely accomplished piece influenced by Poussin work and David Belisarius (Lille, Mus. B.-A.).
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).